Pulpet

Cicero formulerade tre krav på en talare. Han namngav dem till officia oratóris, talarens plikter.

Första kravet kallade han docere. Med det menade Cicero att en talare måste undervisa eller lära sina åhörare någonting. De måste få ut nått av talet.

Andra kravet kallade han för movere. Här tänkte sig Cicero att en talare måste påverka sina åhörare. Publiken måste bli berörd för att agera.

Det tredje kravet är intressant. Cicero kallade det för delectare. De påminner till viss del om att röra känslor men skiljer sig genom att det lägger krav på att talaren måste väcka välbehag genom att exempelvis roa sin publik. En talare fick aldrig, aldrig, aldrig bli tråkig. Gäspade domaren, resonerade Cicero, då var målet förlorat.