Retorikens renässans

image48


I ett exemplar av Bra Böckers Lexikon från 1980 finns följande definitionen av Retorik under sökordet Retor:

(av grekiskans rhetor), talare, vältalare.

- retorik, talarkonst, konsten att påverka med ord. Grekiska sofister uppträdde från 400-talet f.kr. som lärare i retorik. Mest betydelsefulla av dessa var Georgias. På 300-talet f.kr. bekämpade Platon retoriken till förmån för logisk  argumentation, medan t.ex. Aristoteles inordnade retoriken i vetenskapernas system som den psykologiska tillämpningen av logiken. 300-talet är de stora Athenska talarnas tid med Isokrates, Aichines och Demosthenes som mest berömda representanter. I Rom fick retoriken praktisk och politisk betydelse genom bl.a Cato d.ä., Cicero och Caesar samt författare som Seneca d.ä och Tacitus. Under medeltiden ansågs retoriken vara den högre utbildningens förnämsta element (jämför trivialskola, fria konsterna). Nutida retorik är dels teoretisk (beskriver en talares prosa), dels praktisk (upplyser om hur talare skall förbereda sig, framträda o.s.v.).

- retorisk, vältalande, högtravande, uppstyltad.

- retorisk fråga, utrop i frågeform; fråga som inte behöver något svar.


På 1600-talet började man kritisera retoriken. Med vetenskapliga tänkare som Bacon och Descartes dök kravet upp på vetenskaplig exakthet. Och senare med företrädare som Kant och Nietzsche så angrips retoriken med kraft som vara ovetenskaplig. Man menade att retoriken bara sökte upphöja sig självt. Denna negativa hållning fick fäste i svensk skolpolitik och från mitten av 1800-talet fanns det varken någon utbildning eller någon professur i retorik.


Men under de senaste 25 åren har mycket hänt. 1988 fick Sverige åter en Professur i retorik då Kurt Johannesson blev den första på 140 år att inneha den befattningen. Sedan dess har vi i Sverige fått fler professorer och mängder av företag har dykt upp för att lära ut den ädla konsten att finna det mest lämpade sättet att övertyga. Numera har de flesta lärosätten åtminstone någon kurs i retorisk framställningskonst och efterfrågan verkar öva från år till år.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0