Pulpet

Kvinnor saknas nästan helt i den retoriska historien. Det finns naturligtvis undantag men makten och de framträdande positionerna i samhället var ofta förbehållet männen och därför saknas de följaktligen även på den retoriska scenen.

Dock finns några intressanta undantag från denna regel och professor Birgitte Mral på Örebro universitet har samlat historien om dem i en fängslande bok med titeln Talande kvinnor.

Denna bok är intressant ut många aspekter. Bland annat visar den hur människor med ett svagt ethos kan vinna tillträde till det offentliga rummet. Att ibland så måste man ta avstamp från en överordnad myndighet för att lyckas nå ut med sitt budskap. Läs den och fascineras.

Under gott och väl 2000 år fick de unga studenterna från dåtidens Aten via Rom och framigenom medeltid träna sig på retoriska förövningar eller progymnasmata. Dessa övningar var kända och omnämns i skolförordningen så sent som 1807.  Man kan därför förvänta att eleverna på den tiden var ganska väl insatt i dessa övningar åtminstone fram tills retoriken ströks ur skolundervisningen i samband med att vi fick allmän skolplikt i Sverige.

Övningarna gick från enklare fabelövningar via mer avancerade vederläggning av argument till framkastade av lagförslag. Syftet var att bekantgöra retoriska begrepp och göra eleverna hemstadda med generella tekniker innan man tog klivet in till mer avancerade retorisk träning. Man måste först lära sig multiplikationstabellen innan man ger sig på algebra.

En av de mer kända retoriklärarna var Afthonius som satt samman 14 övningar som eleverna sedan fick vända ut och in på under sina skolår.

Anders Eriksson har på ett förtjänstfullt sätt översatt dessa texter till svenska och de återfinns nu i hans bok Retoriska övningar. Läs den och förundras över kvaliteten på undervisningen man en gång hade. Förmodligen skulle det vara värdefullt att låta dagens elever parallellt med svensktimmen ägna sig åt en nutidsanpassade variant på dessa övningar för att själva bli skickliga talare.

En intressant liten bok om trovärdighet, utstrålning och karisma är Eva Kihlströms Karismakoden. Boken gör ett försök att fånga detta något mystiska och bortflyende begrepp om karisma. Kihlström tror sig ha hittat karisman bland annat i retorikens actio eller kroppsspråk och använder sig av mängder av exempel från vår egen tid för att så att säga styrka sin tes.

Men den viktiga lärdomen förblir dock att utstrålning och karisma kan läras - av både mig och dig.

För dig som är intresserad av retorik men samtidigt inte riktigt vet var du ska börja kan jag rekommendera en lämplig nattygsbok i form av Kurt Johannessons utmärkta Retorik eller konsten att övertyga.

Boken är lättläst, för att handla om retorik, och Johannesson tar avstamp i den klassiska retoriken och följer dess historia fram till den svenska retorikens intåg, om det nu finns någon sådan.

Boken bör inte betraktas som någon lärobok i ämnet utan fungerar bäst som introduktion. Här finner du mängder av exempel och skojiga anekdoter som roar för stunden.

Läs den och låt dig inspireras.

Tänkte slå ett slag för Schopenhauers Eristik. En liten skrift på runt 80 sidor i konsten att "vinna" diskussioner. Denna inte helt lätttillgängliga skrift är en utgåva av 1800-tals filosofens föreläsningsnoter som han dessvärre aldrig höll.

Läs den för att se vad du kanske måste skydda dig mot.