Pulpet

Britt Backlund författare och logoped sammanfattar i sin bok "Med tanke på talet" på ett fyndigt sätt en talares utvecklingslinje från novis till auktoritet.

1. Vi är först omedvetet inkompetenta, det vill säga att vi inte vet vad som gör oss till goda talare och vad vi kan göra för att förbättra oss.
2. Sedan blir vi medvetet inkompetenta. Detta är en besvärlig period. Vi vet hur vi ska göra men vi klarar inte av det ännu.
3. Det tredje stadiet gör oss medvetet kompetenta. Vi tänker på hur vi talar och agerar, men tankarna på det står i vägen för vårt engagemang i ämnet.
4. Målet är att vi ska vi omedvetet kompetenta. Utan att tänka på det har vi utvecklat en god teknik och kan ägna all kraft åt innehållet.

Med kännedom om denna utvecklingslinje kan vi alltså förstå hur talare med exempelvis rampfeber ska tänka och agera. För det första bör man sträva efter att lära sig acceptera och lära känna sin talängslan. Paradoxalt nog är det så att ju mer man accepterar ängslan, desto mindre blir det. Men det handlar inte bara om tomt accepterande utan samtidigt en gradvis uppbyggnad av kunskaper och färdigheter. Det gäller att med kunskap, färdigheter och erfarenhet väga upp det som rädslan förstör. Det går med andra ord att leva gott ja, till och med bli vän med sin nervositet.